Opportunism och opportunistiska beteenden framställs som negativa beteenden som är svåra att identifiera. Det leder till risk och osäkerhet i relationer samt transaktioner. Osäkra förutsättningar skapar misstro och tar sig uttryck i transaktionskostnader för att styra opportunism. Personliga relationer och förtroenden uppfattas som alternativa metoder för att styra opportunism och opportunistiska beteenden. För att styra personliga relationer med avsikt att hantera opportunism är medvetenhet och erfarenhet centrala begrepp.

År 2005 implementerades IFRS 3 och IAS 36 i Sverige. I och med detta genomför företag nedskrivningsprövningar av goodwill. Dessa kan inbegripa nuvärdesberäkningar av framtida kassaflöden. Forskarna Carlin och Finch utförde år 2009 en studie på australiensiska börsnoterade företag för att undersöka om diskonteringsräntor, vilka används vid en nedskrivningsprövning, sätts opportunistiskt. Studien genomfördes genom att de visade på förekomsten av avvikelser mellan diskonteringsräntan som företagen redovisat och en av forskarna estimerad teoretisk diskonteringsränta beräknad genom the Capital Asset Pricing Model [CAPM].

Bakgrund och problem: De senaste decennierna har komplexiteten och variationen av olika samarbeten ökat. När komplexiteten ökar i ett samarbete ökar även behovet av koordinering samtidigt som upprättande av ett fullständigt samarbetsavtal blir svårare, vilket skapar utrymme för ett opportunistiskt beteende. En parts opportunistiska handlande kan skapa styrproblem i samarbetet. I och med den ökade variationen av samarbeten är det därför intressant att undersöka styrproblemen som kan uppkomma av samarbeten.Syfte: Syftet är att ur ett ekonomistyrningsperspektiv identifiera och beskriva okontrollerbara faktorer som kan uppkomma av en interorganisatorisk relation samt försöka förklara vilka styrmekanismer som kan tillämpas för att mildra okontrollerbarheten.Avgränsningar: Uppsatsen har fokuserat på att undersöka samarbetet inom IT-system, produkter och service mellan en sparbank och Swedbank.Metod: Kvalitativa intervjuer har genomförts med representanter från två parter i en interorganisatorisk relation. Det empiriska materialet har analyserats utifrån en analysmodell som bygger på en identifieringsprocess av okontrollerbara faktorer.

Frågeställningar: Hur påverkas kundens förtroende till AA Logistik Västerås av AA Logistik Västerås CSR-arbete?Hur påverkas kundens förtroende till AA Logistik Västerås av kundens förväntningar på AA Logistik Västerås CSR-arbete?Syfte: Syftet med studien är att beskriva hur kundens förtroende till sin transportleverantör påverkas av leverantörens CSR-arbete, samt hur förtroendet påverkas av kundens förväntningar på leverantörens CSR-arbete.Slutsats: Studien visar att transportleverantörens CSR-arbete påverkar kundens förtroende för leverantören positivt. I två av de undersökta kundrelationerna finns det inte några upplevda brister angående någon av komponenterna delade värderingar, kommunikation och opportunistiskt beteende. I den tredje kundrelationen finns mindre brister angående komponenterna kommunikation och opportunistiskt beteende, men de är förknippade med en så liten del av relationen att det inte har någon större betydelse för hur det påverkar förtroendet från kund till leverantör. Att en stor majoritet av förväntningarna hos kunderna har uppfyllts gällande CSR-arbetet, styrker påståendet om att CSR-arbetet påverkar förtroendet positivt ytterligare..

Denna studie har haft syftet att underso?ka vilka fo?resta?llningar nyexaminerade la?rare har vad ga?ller sanktioner i klassrummet och vad som pa?verkar dem i uto?vandet av sanktioner. Fra?gesta?llningarna ringar in vilka beteenden som anses oacceptabla, vilka sanktioner som la?rarna anva?nder sig av samt vad som pa?verkar la?rarna i sanktionsuto?vningen.Studien har sta?tt pa? en behavioristisk grund. Fra?mst ga?llde detta centrala begrepp, vilka var viktiga fo?r att analysera resultaten.

Syftet med undersökningen är att visa på vilka faktorer som påverkar en bankkund till att lämna sin bank. Syftet är också att utifrån de faktorer som tas upp ta reda på vilken som väger tyngst och få en uppfattning om en kunds övervägande i val av bank. Anledningen till det syfte som studien valt är på grund av den konkurrenssituation som bankerna befinner sig i.I den teoretiska referensramen diskuteras det först hur en organisation jobbar med sina kunder. Därefter följer information om kundrelationer och kundtillfredsställelse. Härefter presenteras de faktorer som kan påverka en kund: lojalitet, kundnöjdhet, varumärke, förtroende och åtagande.

Sedan 2005 är det genom en förordning av Europeiska unionen bestämt att svenska börsnoterade företag ska nedskrivningstesta sin goodwill. Diskonteringsräntan som appliceras vid denna nedskrivningsprövning är av väsentlig betydelse. Vi replikerar delvis en studie av Carlin & Finch (2009) som beräknade teoretiska diskonteringsräntor enligt Capital asset pricing model (CAPM) och jämförde med de diskonteringsräntor som börsnoterade företag i Australien använt i sin redovisning. Carlin & Finch (2009) ansåg att avvikelserna däremellan kunde förklaras genom utövanden som är diskretionära och att opportunistiskt beteende förekommer när företag sätter sin diskonteringsränta. Vi använder ett underlag bestående av Sveriges största börsnoterade företag, de som är noterade på Large Cap- och Mid Cap-listan på Stockholmsbörsen, och studerar hur andelen som redovisat en enligt CAPM avvikande diskonteringsränta förändrats sedan de nya redovisningsreglerna trädde i kraft år 2005 till år 2009.

Projektet har inneburit att o?va klassisk tonbildning och att interpretera fyra sa?nger fra?n den klassiska genren. Fo?r att la?ra ka?nna dessa sa?nger har jag la?st om komposito?rerna samt o?versatt sa?ngtexterna. Fo?rutom obligatorisk litteratur kompletterades projektet med sja?lvbiografin Ro?sten skriven av operasa?ngare Thomas Quasthoff.

Svenska börsnoterade företag anpassade år 2005 sin redovisning enligt International Financial Reporting Standards (IFRS). Detta medförde att företagens goodwilltillgångar skulle nedskrivningsprövas. Nedskrivningsprövningen kan göras genom att diskontera framtida kassaflöden med en diskonteringsränta. Denna studie undersöker om företag opportunistiskt justerar diskonteringsräntan vid nedskrivningsprövning av goodwill. Om detta varierar ökar över tid, om företagens börsvärde påverkar och om de tillfällena då företag sänker sin diskonteringsränta jämfört med föregående år ökar det opportunistiska beteendet.

Arbetets titel är Pedagogers syn på normer och normbrytande beteende i förskolan. Vi har undersökt hur man ser på normer och normbrytande beteende i förskolan. Frågorna är; Hur ser pedagoger kring normer och normbrytande beteende i förskolan? Vilken variation finns i synen på normer och normbrytande beteende i förskolan? Vi har valt att göra intervjuer med förskollärare och barnskötare. Syftet med undersökningen är att fördjupa oss i normer och normbrytande beteende.

Studiens första syfte är att med institutionell teori kartlägga det kontraktsnät som konstituerar den europeiska marknaden för professionella herrgolfare. Det andra syftet är att analysera och diskutera vissa utvalda aspekter av detta kontraktsnät som utmärker Europatouren från traditionella vinstmaximerande företag. Den europeiska marknaden för proffsgolfare har organiserats i ett företag för att det är ekonomiskt fördelaktigt. Med Europatouren som en sammanhållande länk begränsas transaktionskostnaderna bl.a. genom att antalet kontraktsvägar reduceras och genom att utrymme för långsiktiga relationer med viktiga parter skapas.

Diskussioner förs ständigt om huruvida företagets redovisning ger en rättvisande bild av verkligheten. En balanspost som länge diskuterats och ifrågasatts är goodwill. Sedan 2005 ska svenska företag värdera denna tillgång till sitt såkallade verkliga värde genom att göra årliga nedskrivningsprövningar. Enligt denna nya värderingsmetod ska företagen uppskatta faktorer som framtida kassaflöden, diskonteringsränta och tillväxttakt för att göra en korrekt värdering av sin goodwill. Vissa kritiker menar att denna värderingsmetod för många företag kan bygga på subjektivitet.

SammandragGoodwill har de senaste åren fått en allt mer betydelsefull roll i svenska bolag och utgör idag majoriteten av köpeskillingen vid ett rörelseförvärv. Rådande redovisningsstandarder lämnar en stor del av ansvaret för köpeskillingsallokering hos bolagen själva, något som tidigare studier visat ger utrymme för opportunistiskt agerande. Vi undersöker i denna studie 213 rörelseförvärv gjorda på den svenska marknaden under åren 2011-2013. Via en multipel regressionsanalys finner vi belägg för att rörlig ersättning till företagsledare baserad på kortsiktiga resultatmål, tenderar att leda till en högre allokering till goodwill i relation till immateriella tillgångar vid rörelseförvärv. Resultatet kan tolkas som att företagsledare maximerar resultatet ur ett kortsiktigt perspektiv i syfte att också maximera sin egen lön.

Diskussioner förs ofta huruvida ett företags redovisning ger en rättvisande bild eller inte. Sedan år 2005 värderas goodwill efter en redovisningsmetod som grundar sig på att tillgångar ska redovisas till verkligt värde, vilket är en förändring från den tidigare metoden där tillgångar skulle värderas efter försiktighetsprincipen. Detta har medfört att företagen ska göra årliga nedskrivningsprövningar istället för planenliga avskrivningar, en förändring som ger företagen ett spelutrymme till att agera utefter egna preferenser.Syftet med denna studie är att beskriva huruvida svenska företag noterade på OMX Stockholm Large Cap år 2013 använder en diskonteringsränta, vid nedskrivningsprövning av goodwill, som skiljer sig från en extern uppskattning.Vidare åsyftas att förklara huruvida företagens känslighet för en goodwillnedskrivning har ett samband med eventuella skillnader. Om denna studie påvisar att skillnader finns, är syftet att förklara huruvida företagen agerar opportunistiskt vid användandet av diskonteringsräntan.Utifrån dessa delsyften är det huvudsakliga syftet att beskriva och förklara huruvida företagen använder det spelutrymme som nedskrivningsprövningarna tillåter och hur detta kan påverka företagens intressenter.Studien har genomförts utifrån en kvantitativ metod, där empirin grundar sig på numeriska siffror. Vidare har beräkningar gjorts för att sedan sammanställa data i tabeller och diagram.

Stigenhag, Eva. Strandberg, Pia. & Svensson, Ewa. (2005). Aggressivt beteende.